Det blev mycket tölt, medan jag försökte hålla nere tempot m h a förhållningar med överskänklar och säte. När Hamingja avslutningsvis fick sträcka ut på allt längre tyglar i nedvarvningstölt höll hon en hög aktivitet i ryggen så jag hade nog lyckats aktivera hennes bakdel på ett ganska bra sätt. Pannlampan behövdes förresten inte alls, vare sig vid ridningen eller fodringen, tack vare det starka månskenet som t o m fick träden att kasta tydliga skuggor ut över vägen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar